Titel: Welcome to the Dollhouse
Genre: Komedi/Drama
Land: USA
År: 1995
Regi: Todd Solondz
I rollerna: Heather Matarazzo, Brendan Sexton III, Eric Mabius, Matthew Faber
Handling: Svart komedi om 11-åriga Dawn som får tampas med för lite uppmärksamhet från sina föräldrar, en smart storebror, en sötare yngre syster och sin egen osäkerhet.
Omdöme: Filmen Todd Solondz gjorde innan hans klart lyckade Happiness (1998) följer 11-åriga Dawn Wiener (Heather Matarazzo). Hon går på junior high där hon ska gå i tre år. Ständigt mobbad för sitt nördiga utseende och sitt efternamn (kallas för Wienerkorven) har hon det inte lätt. Det blir inte heller enklare där hemma då storebror Mark (Matthew Faber) är smartare och lillasyster Missy (Daria Kalinina) är sötare. Dessutom favoriserar föräldrarna lillasystern.
Det är något oförutsägbart vad Dawn ska ställas inför filmen igenom. Det visar sig också att hon inte bara blir mobbad och är en snäll flicka. Nej, hon tar till samma mynt mot de yngre och sådana hon vågar vara kaxig mot. Hon tar helt enkelt ut det på de svagare, inklusive sin lillasyster som iofs inte bryr sig nämnvärt och tjallar till mamma som sedan straffar Dawn. Svart humor som kan leda till lite vad som helst.
Heather Matarazzo passar bra i huvudrollen, men är inte någon bra skådespelerska. Det är överhuvudtaget lite sviktande kvalitet på prestationerna även om en del av de unga skådespelarna sköter sig bättre än andra. Brendan Sexton III som klasskompisen Brandon är en som funkar bättre som mobbaren som i hemlighet faller för Dawn. Likväl funkar Eric Mabius som den äldre Steve Rodgers som Dawn blir förtjust i.
Det är långt ifrån samma klass på filmen som Happiness (1998), men det är allt samma stil över det hela och med liknande humor. Hade dock hoppats på att denna film skulle våga ta ut svängarna lite mer som nämnda film gör. Här blir det aldrig direkt roligt även om det inte heller blir tråkigt att följa Dawn och hennes eskapader. Allt är liksom möjligt och osäkerheten gör att man är nyfiken på vad som ska hända. Det är bara synd att den alltså inte tar det så långt som önskat.
2 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.4
Hon har spelat i många filmer både före och efter denna, men av många skäl kan även dåliga skådisar kan göra karriärer ju. Har inte sett många av dem och aldrig följt Grey's Anatomy. Men L-word såg jag. Kan ändå inte placera henne i den.
SvaraRaderaJag minns inte om det är i den här filmen hon har sin klubb för "Special People" (elitmänniska/handikappat efterbliven)
Som sagt, hon passade för rollen och det var inte så att hon var usel. Kan tänka mig att hon också blev bättre med tiden. Sen kan det ha varit regissören som ville att hon skulle spela på det sättet.
RaderaHaha, ja det är här hon har sin Special People-klubb ;)
Vilken rolig slump! Jag skrev om filmen i fredags. Svart humor är det som sagt. Den humorn blev en svartare i Happiness som därför blev snäppet vassare.
SvaraRaderaSå det var en slump alltså? Vad kul! Jo, det är lite det jag är inne på. Efter att ha sett Happiness satt jag och väntade/hoppades på att humorn skulle vara lika mörk här.
Radera