No Man of God

Titel: No Man of God
Genre: Drama/Kriminalare
Land: USA
År: 2021
Regi: Amber Sealey
I rollerna: Elijah Wood, Luke Kirby, Robert Patrick, Aleksa Palladino

Handling: Det komplicerade förhållandet som bildades mellan FBI-analytikern Bill Hagmaier och seriemördaren Ted Bundy under Bundys sista år i fängelse.

Omdöme: Den lovande FBI-analytikern Bill Hagmaier (Elijah Wood) jobbar med profilering inom FBI på 1980-talet. Han är en av fem som jobbar med att försöka ta fram en profil på seriemördare och andra grova våldsbrottslingar för att hitta mönster och liknande. När Bills chef Roger Depue (Robert Patrick) delar ut nya uppdrag, tar Bill hand om den ökände seriemördaren Ted Bundy (Luke Kirby). Ingen annan vill ta fallet då Bundy är välkänd för att inte gilla FBI och gillar att överlista och leka med folk.



Bill får till ett besök på fängelset i Florida där Bundy sitter dömd för våldtäkt och mordet på en 12-årig flicka i slutet av 70-talet. Men Bill och FBI vill få ut mer av Bundy, att erkänna och berätta om alla de övriga fall de vet att han ligger bakom och sådana de kanske inte känner till. Bundy är en slipad, utbildad man som ses som galen av de flesta men Bill behandlar honom mänskligt, något Bundy uppskattar.



Det hela är inspirerat av de många inspelningarna och anteckningarna som den verklige Bill Hagmaier gjorde under sina möten med Bundy. Där emellan är det ifyllt med Hagmaiers minnesbild av vad som hände och sas. Det blir allt fascinerande att följa deras möten och inte minst att få en chans att ta del av hur en seriemördare tänker och vad som driver honom. Det är också det som är en s.k. profilers jobb, även om Bill alltså har uppdrag att få Bundy att berätta vad han gjort så att familjerna till offren kan få ett avslut.



Till en början tänker jag att filmen kommer bli något i stil med svenska Quick (2019), och till viss del är det lite åt det hållet. Samtidigt skulle man kunna säga att filmen blir en hjärnornas kamp typ som Frost/Nixon (2008) eller varför inte mötet mellan Lecter och FBI-agenten Clarice i The Silence of the Lambs (1991). Vad kommer Bundy att avslöja och hur ska Bill få honom att berätta, det är frågan.



Elijah Wood, som även varit med och producerat, gör inte bort sig i sin roll. Han får dock inte heller visa vad han går för fullt ut, men det funkar så här också. Luke Kirby har en tacksam roll att spela som Ted Bundy och gör det bra. På gränsen till att spela galen, men ändå inte. Man känner av Bundys manipulativa egenskaper och hur han testar sin "motståndare". De båda funkar bra och deras möten är filmens hjärta.



Gillar med en gång filmens elektroniska musik som är skön och passande för 80-talet då filmen utspelar sig. Dock lite synd att den inte får mer utrymme vilket hade varit välkommet. Det är även effektivt med de autentiska klippen och montagen under mellanspelen. Det slår mig under filmens gång att man gärna hade kunnat ta med lite av Bundys fall på det här sättet, vilket bara hade höjt temperaturen och gjort det hela till en större och bättre film. Så som det är nu blir filmen något upprepande och enformig när allt är sagt och gjort. Nu förstår man att det är själva mötena som är grejen med filmen, men att få med lite mer bakgrund av fallen hade varit på sin plats.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 6.6