söndag 17 oktober 2021

Less Than Zero



Titel: Less Than Zero / Noll att förlora
Genre: Drama/Kriminalare
Land: USA
År: 1987
Regi: Mark Kanievska
I rollerna: Andrew McCarthy, Jami Gertz, Robert Downey Jr, James Spader

Handling: När Clay kommer tillbaka från första terminen på college upptäcker han att hans flickvän är tillsammans med hans före detta bästa vän, Julian. Julian är skuldsatt över öronen till följd av att han är beroende av kokain. Löst baserad på Bret Easton Ellis bok med samma namn.

Omdöme: Clay (Andrew McCarthy), Blair (Jami Gertz) och Julian (Robert Downey Jr.) är bästa vänner, kommer från välbärgade familjer och går ut skolan tillsammans hemma i Los Angeles. Clay beger sig till östkusten för att börja på college och lämnar flickvännen Blair i goda händer med bästa vännen Julian. Blair vill nämligen inte följa med Clay då hon börjat jobba som modell.




Under de sex månader som Clay är borta under sin första termin händer mycket där hemma. Blair och Julian blir ett par, vilket Clay får reda på. När det så är dags för julfirande återvänder Clay hem till familjen och vännerna i Los Angeles. Blair vill prata med honom, vilket Clay tror handlar om de båda. Men hon är orolig för Julian som har problem. Julians drogberoende har inte bara gjort att han sätter sin hälsa på prov och fått familjen att vända sig emot honom, han har även en stor obetald skuld till f.d. vännen och knarklangaren Rip (James Spader) som förser honom med drogerna.




För många år sen när American Psycho (2000) kom och sågs, var jag nyfiken på fler filmatiseringar av författaren Bret Easton Ellis verk. Detta var den första filmen som byggde på hans verk, även om man i efterhand läser att filmen skiljer sig åt ganska mycket från boken. Bret Easton Ellis har själv sagt att han inte alls gillade filmen när den kom, men i efterhand har han insett att den fångar eran väldigt bra och är en film han uppskattar och gärna tittar på.




Något filmen alltså lyckas göra bra är att fånga 80-talet på ett slående sätt, inte minst uteställena, hur drogerna flödade fritt och med allt mot en neonupplyst bakgrund. Det är faktiskt lite av en upplevelse att se filmen för vad den lyckats fånga. Lite som en tidskapsel över 80-talet i Los Angeles. Uppskattade nog inte den aspekten av filmen på samma sätt första gången den sågs som jag gör nu. Hade nog förväntat mig eller åtminstone hoppats på en film i stil med nämnda American Psycho (2000), men då blir man lätt besviken. Filmen har dock alltså en hel del av värde på egen hand.




Filmens fyra huvudkaraktärer kan delas in i två läger. Andrew McCarthy och Jami Gertz är ok, men det är Robert Downey Jr. och James Spader som ger de bästa prestationerna. Robert Downey Jr. hade själv stora drogproblem runt den här tiden och har sagt att det var en svår film och period för honom då saker och ting bara blev värre efter inspelningen. Men han har även sagt att det är en av hans favoritfilmer. Övertygande är han och spelar tragiskt nog i princip sig själv ett par år innan han hamnade i samma situation som hans karaktär Julian.




Att det skulle vara en lättsam ungdomsfilm från 80-talet kan man glömma. Det må handla om ett gäng 20-åringar som livet leker för på ytan, men drogerna tar över och den nedåtgående spiralen är ett faktum. Skönt nog känns inte filmen jättemörk och blir inte för tung trots ämnet. Kanske är det för att jag uppskattar hela inramningen som visuellt prickar rätt filmen igenom och där känslan av 80-talet är väldigt påtaglig. Helt enkelt en sevärd film om vänskap, vilka problem droger skapar även för de som har det gott ställt och en 80-tals scen som inte går att återskapa.

3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 6.4

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar