Titel: Heartburn / I lust och nöd
Genre: Drama/Komedi/Romantik
Land: USA
År: 1986
Regi: Mike Nichols
I rollerna: Meryl Streep, Jack Nicholson, Jeff Daniels, Richard Masur, Stockard Channing, Maureen Stapleton, Kevin Spacey, Milos Forman
Handling: Rachel and Mark är båda journalister. De träffas på ett bröllop och snart är de gifta. De får snabbt en dotter, Annie. Men en dag upptäcker Rachel att Mark är otrogen under hennes andra graviditet.
Omdöme: Rachel (Meryl Streep) är en matskribent i New York, Mark (Jack Nicholson) är en journalist i Washington. De träffas på ett bröllop och snart ringer bröllopsklockorna för de båda. Rachel är inte helt såld på giftermål då hennes första äktenskap slutade illa. Dessutom har Mark rykte om sig att vara en eftertraktad ungkarl som haft många kvinnor. Hennes farhågor besannas så småningom när paret väntar sitt andra barn. Hur ska Rachel kunna gå vidare när hon fortfarande älskar Mark?
Mike Nichols regisserar och skådeplatsen är både New York och Washington. Manuset står Nora Ephron för som bygger på hennes bok och självupplevda upplevelser från äktenskapet med Washington-journalisten Carl Bernstein. Från början var Dustin Hoffman erbjuden rollen, vilket hade varit andra gången han spelade Carl Bernstein då han spelade honom tio år tidigare i All the President's Men (1976). Hoffman spelade även minnesvärt mot Meryl Streep i utmärkta skilsmässodramat Kramer vs. Kramer (1979). Istället gick rollen till Mandy Patinkin som dock inte hade någon kemi med Meryl Streep och ersattes av Jack Nicholson som accepterade då han ville spela mot Meryl Streep.
Meryl Streep och Jack Nicholson är som väntat klart bra och har fin kemi ihop, vilket är föga förvånande med tanke på att de är sådana klasskådespelare. Filmen blir lite åt nämnda Kramer vs. Kramer (1979), även om det är mer romantik och humor här. Streep får även bära det tunga lasset filmen igenom och gör det övertygande.
Carly Simon står för musiken till filmen och redan i öppningsscenen spelas tonerna till hennes fina låt "Coming Around Again". Dessa toner återvänder sedan under filmens gång i lite olika versioner, plus att hela låten spelas i ett viktigt skede i filmen. Musik som är känslosam och bra. Kanske lite synd att det inte bjuds på fler av hennes låtar, men det funkar bra så här också då tonerna till låten skapar rätt stämning varje gång den spelas. Nästan så låten och musiken är den tredje viktigaste och bästa "prestationen" bakom Streep och Nicholson.
Filmen når kanske inte upp till någon klassiker-nivå, men den är småtrevlig och så där mysig som en sån här film ofta kan bli, inte minst en 80-talare. Dålig är den definitivt inte men den har kanske lite svårt att vare sig vara riktigt rolig, romantisk eller gripande. Lite lätt av allt skulle man kunna säga och det hade kunnat bli något mer av det hela.
Lite kul med ett par biroller för övrigt där Kevin Spacey ses i sin filmdebut som en rånare. Självaste Milos Forman, som ju regisserade Jack Nicholson i One Flew Over the Cuckoo's Nest (1975) är rolig som en vän till Rachel och Mark. Och så har vi Meryl Streeps dotter Mamie Gummer i rollen som dottern Annie. Deras samspel är också naturligt och övertygande får sägas.
4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt
Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.1
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar