Only When I Laugh

Titel: Only When I Laugh / Bara när jag skrattar
Genre: Drama/Komedi
Land: USA
År: 1981
Regi: Glenn Jordan
I rollerna: Marsha Mason, Kristy McNichol, James Coco, Joan Hackett, Kevin Bacon

Handling: En alkoholiserad skådespelerska kämpar för hålla sig nykter och för att rädda förhållandet till sin tonårsdotter.

Omdöme: Pjäs- och manusförfattaren Neil Simon låg bakom flera trevliga filmer tack vare sin kvicka humor och välskrivna dialog. Han var även gift med filmens huvudrollsinnehavare Marsha Mason mellan 1973-1983 och hon medverkade i sammanlagt fem filmer skrivna av honom under denna period. Tre av hennes fyra Oscarsnomineringar kom i dessa fem filmer. Detta blev hennes fjärde och sista nominering.



Georgia (Marsha Mason) är en skådespelerska på Broadway som kämpat med alkoholism i många år, ja ända sedan tonåren. Nu har hon varit på rehab i 12 veckor, gått ner i vikt och fått ordning på sitt beroende. Hennes två bästa vänner Jimmy (James Coco) och Toby (Joan Hackett) välkomnar henne med öppna armar och är glada att ha henne tillbaka.



Georgias tonårsdotter Polly (Kristy McNichol) vill inte missa mer tid med sin mamma och vill flytta in hos henne. Men är Georgia redo för det just nu? Och är hon redo att återgå till scenen när hennes ex-pojkvän David (David Dukes) skrivit en ny pjäs om deras turbulenta tid ihop? Georgia är redo att ge det en chans, trots att hon är livrädd.



Förutom Marsha Mason fick även James Coco och Joan Hackett varsin Oscarsnominering för bästa biroll. Alla tre är de också bra och har inga problem med att leverera replikerna. Det hela bygger på en pjäs och en hel del utspelar sig i Georgias och Tobys lägenheter i New York. Men vi får även ta del av ett höstigt New York under tidigt 1980-tal som är en karaktär i sig.



Det är allt lite myspys med hela inramningen, det går det inte att komma ifrån. Samtidigt blir det inte så mysigt och trevligt som sådana här filmer ofta kan bli. Tycker t.ex. en film som An Unmarried Woman (1978) fångar det jag är ute efter lite bättre. Kanske att det blir lite för mycket pjäs över det hela här. Det är också smått tragiskt med alkoholismen som inte bara försvinner för att någon varit på rehab. Lite av en bitterljuv film som gärna hade fått vara lite mer av allt för att bli något.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.5