Penguin Bloom

Titel: Penguin Bloom
Genre: Drama
Land: Australien
År: 2020
Regi: Glendyn Ivin
I rollerna: Naomi Watts, Andrew Lincoln, Griffin Murray-Johnston, Jacki Weaver

Handling: Samantha Bloom bryter ryggen i en olycka och blir paralyserad från bröstet och neråt. Sam - en annars sportig person som surfar och reser - går in i en depression som får henne att ifrågasätta vem hon kan vara i världen och i sin egen familj. Ett år senare, tar hennes barn hem en övergiven ung skata de har hittat. Varsamt närmar hon sig skatan som barnen har döpt till "Penguin", och börjar bekanta sig med den nya familjemedlemmen.

Omdöme: Baserat på en sann historia följer vi familjen Bloom på kusten utanför Sydney. Samantha, eller kort och gott Sam (Naomi Watts), har blivit paralyserad efter en olycka när familjen semestrade i Thailand. Nu ett år senare har hon ingen livslust och gnistan har försvunnit. Hon var en sportig och äventyrlig person som surfade och hade sig. Nu vill hon knappt gå utanför hemmet, trots det fina vädret och den spektakulära utsikten de har från villan.



Tiden läker alla sår brukar man säga, men frågan är om hur Sam och familjen ska kunna övervinna denna situation. Cameron (Andrew Lincoln) är en älskande make och gör sitt bästa med parets tre söner. Vem skulle då kunna tro att en skata kallad för Penguin skulle kunna bli den som inspirerar Sam att börja leva igen?



Givetvis ingen trevlig inledning på historien och att se hur en kvinna så full av energi och livsglädje känner att hon inte är värd mycket och inte kan vara en bra mamma eller partner. Men skatan Penguin blir ett välkommet tillskott till familjen. Sam kommer sakta men säkert ut från sitt skal, och även om det aldrig kan bli som det en gång var kan familjen kanske bli lycklig igen.



En tragisk men ändå inspirerande historia får man säga. Det hjälper givetvis att det är baserat på verkliga händelser istället för att bli tillrättalagd som en sån här film annars skulle kunna bli. Gjord med omsorg också och kul med Penguin som blir kul att följa där i hemmet. Den växer och växer, men har svårt att lära sig flyga utan sina föräldrar. Det blir inte samma typ av historia som Fly Away Home (1996), men lite samma upplägg är det med en huvudperson som får en mening med livet igen efter en tragedi.



Inte en film som må gå till historien som något man måste se eller tar med sig, men för stunden funkar det bra. Blir inte för deprimerande även om den lätt kunde ha blivit det. Naomi Watts är klart stabil precis som man är van vid och kul att se och höra henne på "hemmaplan".



4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.8