Siege / Self Defense

Titel: Siege / Self Defense
Genre: Kriminaldrama/Thriller
Land: Kanada
År: 1983
Regi: Paul Donovan & Maura O'Connell
I rollerna: Tom Nardini, Brenda Bazinet, Darel Haney, Doug Lennox

Handling: Polisen Strejkar. Med skräck och våld skapar ett gäng nya lagar. Ingen vågar sig ut på gatorna efter mörkrets inbrott. Ingen utom den nya ordningens män. Beväpnade till tänderna och totalt hänsynslösa släpper de lös sin terror över den hjälplösa staden. De bryter sig in på en gaybar och ger sig på gästerna. En av gästerna undkommer dem och gömmer sig hos några vänner i ett hus. Nu börjar en lång och blodig belägring och huset förvandlas till en djävulsk dödsfälla där varje steg, varje andetag kan vara det sista.

Omdöme: Det här kan man kalla för en gammal hederlig nattfilm. En sån där film man kör igång när man känner för något lättsmält. Då är det extra kul när man hittar något sånt här okänt och man kan gå in glatt ovetandes om vad som väntar. Skådeplatsen är Nova Scotia, Kanada där gatorna är öde eftersom polisen strejkar (något som skedde i verkligheten 1981). På TV visas upplopp och problem, och människor är uppenbart rädda att gå ut.




En grupp män passar på, beväpnar sig och beger sig till en gaybar. Där är det tänkt att de ska terrorisera besökarna och införa "ordning och reda" med deras lagar och regler. Besöket slutar illa och ledaren Cabe (Doug Lennox) kallas in för att städa upp. Men en kommer undan och tar sin tillflykt till ett bostadshus som gänget snart belägrar. De tänker inte lämna förrän de tystat alla vittnen.




Inte så pjåkigt det här. Givetvis är det inte en klassfilm, men vem förväntar sig det? Den har ändå sin charm och blir tillräckligt underhållande som en sån här film kan bli. Ibland behövs inte så mycket mer. Är man upplagd och det är läge för en nattfilm är denna värd att leta upp, speciellt om man är lite svag för äldre okända filmer.




En liten kanadensisk film som utan tvekan tagit inspiration från John Carpenters kultfilm Assault on Precinct 13 (1976), plus med lite The Warriors (1979) och Vigilante (1983) över det hela. Visst håller det inte den nivån, men det blir faktiskt inte så tokigt. Till en början känner man att skådespelarna är så pass svaga att det kan bli en kalkon, men de visar sig inte vara så svaga när man kommer in i filmen. Ingen kalkon att tala om heller då den är tillräckligt seriös och får det att funka.




Man har nog försökt sig på lite Carpenter-inspirerad musik också, men den når aldrig upp i den nivån. Även om det hade varit välkommet med riktigt bra musik så är det trots allt inget tokigt försök. Man måste ändå uppskatta en sån här bortglömd liten film där filmmakarna gjort det med passion.

2 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.5