fredag 28 januari 2022

White Line Fever



Titel: White Line Fever / Den hårda vägen
Genre: Action/Kriminalare/Drama
Land: USA/Kanada
År: 1975
Regi: Jonathan Kaplan
I rollerna: Jan-Michael Vincent, Kay Lenz, L.Q. Jones, Slim Pickens

Handling: Carrol Jo Hummer köper lastbilen Blue Mule på avbetalning och börjar köra för syndikatet. Men när syndikatets speditörer försöker få honom att smuggla cigaretter och spelautomater vägrar Carrol Jo.

Omdöme: Trucker-action med 70-tals actionstjärnan Jan-Michael Vincent som inte minst spelade mot Charles Bronson i The Mechanic (1972) och med regi av Jonathan Kaplan som året innan gjorde trevliga blaxploitation-filmen Truck Turner (1974) med Isaac Hayes. Kunde det vara något mån tro?




Carrol Jo Hummer (Jan-Michael Vincent) har återvänt från Vietnamkriget och gifter sig med sin Jerri (Kay Lenz). De väljer att investera i en lastbil som de köper på avbetalning och döper den till "Blue Mule". CJ som han kallas tänker arbeta hårt, precis som hans far gjorde som själv var trucker en gång i tiden. På så vis ska han klara av att betala av lastbilen och arbeta självständigt.




Tanken är att CJ ska få uppdrag av pappas gamle vän Duane (Slim Pickens), men när det visar sig att ett syndikat styr över Duanes speditionsfirma och CJ tvingas köra smuggelgods, säger CJ ifrån. Han vägrar ha något med smuggelgods att göra. Syndikatet styr dock över samtliga speditionsfirmor i delstaten med elake Buck (L.Q. Jones) som utsänd. CJ ser inget annat val än att tvingas sätta hårt mot hårt.




Lite gammal hederlig 70-tals action bjuds man allt på. Jan-Michael Vincent och stuntmännen får fullt upp då syndikatet försöker tysta CJ, eller åtminstone få honom att förstå att han inte har något annat val än att köra smuggelgods åt dem. Typiska, överdrivna och inte särskilt motiverade slagsmål varvas med bra action på vägarna när CJ kör sin lastbil. Skjutvapen plockas fram och det klättras på lastbilen i ett par ganska svettiga och välgjorda scener.




Tyvärr får man väl säga att filmen inte är direkt jämnbra. Den varvar ett par bra grejer med saker som sänker den, inte minst musiken som väl ska passa en truckerfilm, men bra är den inte. Ja, förutom ibland då musiken får till det bättre i filmens lite mer dramatiska partier. Då låter tonerna stundtals som hämtade från de nyare Bond-filmerna.




Det hela leder fram till en ganska rafflande och explosiv avslutning. Eller rättare sagt, det är upplagt för det och delvis får man det. Men man känner att det fanns mer att pressa ur tuben då man gärna hade sett Jan-Michael Vincent få rensa upp ordentligt, typ som Charles Bronson gjorde som melonodlaren som får nog i Mr. Majestyk (1974). Det blir dock inte i närheten av lika bra här, men har ändå en del av värde för en sån här film.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 6.1

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar