fredag 4 februari 2022

Nightmare Alley



Titel: Nightmare Alley
Genre: Kriminalare/Drama/Thriller
Land: USA/Mexiko
År: 2021
Regi: Guillermo del Toro
I rollerna: Bradley Cooper, Cate Blanchett, Rooney Mara, Richard Jenkins, Willem Dafoe, David Strathairn, Toni Collette, Ron Perlman, Mary Steenburgen

Handling: Stanton Carlisle en ambitiös lurendrejare, som har förmågan att få som han vill med få välformulerade ord, träffar och besöker en kvinnlig psykolog. Men det visar sig snart att psykologen är farligare än honom. Baserad på William Lindsay Gresham novel.

Omdöme: Det gjordes en film-noir vid namn Nightmare Alley (1947) som bygger på en novel av William Lindsay Gresham. Men detta är inte direkt en remake på den filmen utan snarare en nyversion av boken, enligt Guillermo del Toro.




Ett intressant element man läser sig till efter att ha sett filmen är att Guillermo del Toro berättat om hur hans familj blev utsatta för s.k. mentalister när hans far kidnappades hemma i Mexiko 1998. Och hur han tagit med sig den erfarenheten här för att skapa huvudpersonens agerande och en del av sakerna de berättade för att manipulera.




Stanton "Stan" Carlisle (Bradley Cooper) är till en början en tystlåten och mystisk främling som anländer till en karneval. Där träffar han Clem (Willem Dafoe) som driver karnevalen och som erbjuder honom jobb. Stan bekantar sig snart med de som uppträder och jobbar där, inte minst Zeena (Toni Collette) och hennes make Pete (David Strathairn) som han lär sig ett och annat trick av. Store och starke Bruno (Ron Perlman) och lille The Major (Mark Povinelli). Och inte minst elektriska Molly (Rooney Mara) som fångar Stans hjärta.




Handlingen tar god tid på sig att lära känna karaktärerna på karnevalen och det fortlöper en timme innan man äntligen går vidare. Denna inledande timme är förvisso viktig för bakgrunden, men hade kunnat kortas ner en aning. Filmen har trots allt en speltid på upp emot 150 minuter, så den kan inte anklagas för att vilja stressa igenom på något sätt.




Efter den första timmen kommer filmen igång fint. Den hamnar liksom alltmer rätt när Stan och Molly uppträder och lurar folk, så pass att de träffar Dr. Lilith Ritter (Cate Blanchett) som visar sig vara en erkänt duktig psykolog med viktiga kontakter. Det leder Stan in i en farlig värld när han är på jakt efter de stora pengarna, inte minst när han introduceras för rike och farlige Ezra Grindle (Richard Jenkins).



Förväntade mig mer noir-känsla tidigare, sakta men säkert kommer den också. Men det är inte den där mysiga och stämningsfulla känslan som skapas. Nej, det känns ändå lite mekaniskt och inte helt naturligt. Trots det är det snyggt presenterat och det blir tydligt att Cate Blanchett agerar som en klassisk femme fatale i rollen som psykologen. Man vet bara inte riktigt vad hennes agenda är.




Filmen blir som bäst när trion Bradley Cooper, Cate Blanchett och inte minst Richard Jenkins blir involverade i en smaskig intrig. Man känner att Stan kan ha tagit sig vatten över huvudet, men han är medveten om riskerna och är villig att "leka" trots att insatsen är hög. Frågan är om hans Molly ska gå med på det hela eller om hon ser igenom Stans bluff innan det är för sent.




Överlag snyggt och genomgående med flera stabila prestationer. Filmen blir också bättre och bättre efter den inledande timmen, även om det känns som man når sitt crescendo lite för tidigt. Eller kanske snarare att filmen, som alltså är på knappa 2.30, drar ut på det lite till. Kunde ha avslutats något tidigare för att man skulle känna sig helt nöjd. Dock finns det ju ett syfte med varför man vill ta med denna avslutning som liksom får storyn att knyta ihop med hur den inledde och fullborda cirkeln.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.3

6 kommentarer:

  1. Ja, kan hålla med om att den kändes lite för lång men jag har svårt att sätta fingret på vad som skulle kunna kortas ned. Gillade nog faktiskt samspelet på tivolit lite mer än själva noir-intrigen. Även om Cate Blanchett förstås är en läcker femme fatale :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blev inte direkt segt, men första timmen på tivolit kunde nog ändå ha kortats ner en aning. Å andra sidan fanns det ju en poäng med slutet som gjorde att första timmen fick mer betydelse.

      Radera
  2. Svar
    1. Originalet har setts för länge sen. Kommer inte ihåg så mycket får erkännas, så det kanske blir en omtitt någon dag.

      Jag länkade till min text av originalet i början av inlägget, men här kommer länken igen till Nightmare Alley (1947). Välkommen hit förresten! :)

      Radera