torsdag 24 mars 2022

Soul Man



Titel: Soul Man
Genre: Komedi
Land: USA
År: 1986
Regi: Steve Miner
I rollerna: C. Thomas Howell, Rae Dawn Chong, Arye Gross, James Earl Jones, Leslie Nielsen, Julia Louis-Dreyfus

Handling: För att uppnå sin dröm om att gå på Harvard, poserar en bortskämd tonåring som en ung svart man för att få ett fullt stipendium.

Omdöme: Detta är en film som inte skulle göras idag. Inte bara med tanke på ämnet där en vit utger sig för att vara svart utan även stilen, humorn och det faktum att den faktiskt funkar på mer än ett sätt. På ytan verkar det kanske vara en ytlig film, men den har mycket av vad som gör 80-tals filmen så charmig och oförstörd. Lite kul att det är regisserat av Steve Miner vars två första filmer var skräckuppföljarna Friday the 13th Part 2 (1981) och Friday the 13th Part 3 (1982). Manuset är skrivet av Carol Black som intressant nog var med och skapade och skrev ungdomsserien "The Wonder Years" med svenska titeln "En härlig tid" med Fred Savage.



Bästa vännerna Mark Watson (C. Thomas Howell) och Gordon Bloomfeld (Arye Gross) kommer från välbärgade familjer i Los Angeles. Båda kommer in på Harvard där de ska plugga juridik. Men när Marks far Bill (James Sikking) vill göra en man av sin son genom att inte finansiera hans studier, raseras Marks drömmar. Ända tills han finner ett kryphål. Varje år får nämligen den svarte toppstudenten som söker från Los Angeles ett stipendium som betalar studierna plus en nätt liten summa på det.



Mark bestämmer sig för att ta en rövare. Med hjälp av experimentpiller som ger dig solbränna utan sol, kan han via en högre dos få brun hud. Han ansöker för stipendiet och kommer in, men måste nu utge sig för att vara svart under de tre år som han ska studera. Bara hans bästa vän Gordon vet om det hela. Saker kompliceras en aning när vita tjejen Whitney (Melora Hardin) vill ha honom mot hennes rike fars önskan, Mr. Dunbar (Leslie Nielsen). Ännu mer komplicerat blir det då Mark blir förälskad i den svarta studenten Sarah Walker (Rae Dawn Chong)...



Har aldrig tyckt att C. Thomas Howell varit en vidare skådespelare, trots att jag gillar The Hitcher (1986) från samma år en hel del, men det är inte hans förtjänst. Här får jag säga att han överraskar positivt och övertygar som Mark Watson. Utan tvekan det bästa jag sett honom göra då han funkar bra i denna lättsammare roll. Blir faktiskt gott om skratt när han är i farten och försöker smälta in på Harvard.



James Earl Jones som juridikprofessorn och Leslie Nielsen som Mr. Dunbar blir roliga att skåda, även om Leslie Nielsen inte får någon stor roll, vilket är synd. Varje gång han dyker upp är det omöjligt att inte tänka på Frank Drebin från The Naked Gun (1988), vilket per automatik får en att skratta. Men det är James Earl Jones som är något av en klippa som den auktoritära men mänskliga professorn med gott hjärta.



Nej, det här är i mitt tycke en positiv överraskning som nog fått lite oförtjänt kritik på sina håll. Gott om skratt filmen igenom, även om den tappar en aning under senare delen av filmen då den blir lite allvarligare och även med någon komisk scen som känns utdragen. Men överlag funkar det här bra med gott om humor och en del värme längs vägen.



4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 5.3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar