torsdag 21 april 2022

Jerry Maguire



Titel: Jerry Maguire
Genre: Drama/Komedi/Romantik
Land: USA
År: 1996
Regi: Cameron Crowe
I rollerna: Tom Cruise, Renée Zellweger, Cuba Gooding Jr, Bonnie Hunt

Handling: Jerry är sportagent på en stor firma och han har idéer om hur företaget skulle kunna förändra sin verksamhet till det bättre. När han presenterar dem för sina medarbetare får han dock sparken och med en trogen kollega och sin enda klient får han börja på nytt med egen låda.

Omdöme: Välkommen till en sportagents värld och vardag. Jerry Maguire (Tom Cruise) är en framgångsrik 35-årig sportagent som har ett 70-tal klienter att ta hand om. Han kommer till en punkt då han känner att allt gått för långt, att det bara handlar om pengar istället för vad tanken var från början. Han tänker sig färre klienter för att ha en mer personlig koppling till dem, även om det innebär mindre pengar. Han hyllas av sina kollegor för förslaget, men får kort därefter sparken och går miste om alla sina klienter, förutom en.



Jerry tänker inte ge upp i första taget och lyckas få med sig Dorothy Boyd (Renée Zellweger) från ekonomiavdelningen. Tillsammans försöker de göra allt de kan för att deras enda klient, amerikanska fotbollsspelaren Rod Tidwell (Cuba Gooding Jr.) ska stanna hos dem och få ett nytt kontrakt.



Samtidigt som Jerry och Dorothy kommer närmare varandra, blir hennes son Ray (Jonathan Lipnicki) extra glad att ha Jerry runt sig. Dorothys storasyster Laurel (Bonnie Hunt) står för förnuftet och ser på deras relation med mer realistiska ögon då hon vill sin systers bästa.



En film som sågs runt tiden när den kom och ett par saker hade satt sig. Den lilla pojken Ray spelad av Jonathan Lipnicki var smått bedårande. Renée Zellweger var en frisk fläkt och gillade henne här. Cuba Gooding Jr. var lite halvjobbig och skrikig, inte minst med sitt "Show me the money!". Tom Cruise mindes jag inte så mycket av och filmen kändes som en film som kanske inte skulle funka särskilt bra med tiden.



Det mesta kan konstateras stämma, med vissa undantag eller kanske rättare med ett par tillägg. Pojken Ray är precis så bra som jag ville minnas. Zellweger har nog aldrig varit bättre eller känts mer naturlig då hon senare inte blivit någon favorit. Cuba Gooding Jr. vann en Oscar för bästa biroll och även om han är lite skrikig så funkar han relativt bra i rollen får man säga. Tom Cruise är bättre än väntat och säga vad man vill om honom så levererar han.



Filmen då? Den funkar faktiskt fint. Ibland är det nog rätt tillfälle att se en sån här film, i andra tillfällen kanske det blir för sockersött. Men tycker nog ändå filmen lyckas bra med att inte bli för mycket av det goda och hittar en bra balans i storyn.



Den inleder med att visa upp sportagentens liv och hur han blivit uppslukad av girighet och pengar, har en fästmö som är likadan som han är. Men allt detta gör honom inte direkt lycklig. Istället är det lojaliteten som Dorothy visar upp som han kommer att uppskatta och behöva mer än något annat. Det blir också filmens bästa sida, vad som får hjärtat att slå med scenerna mellan Jerry, Dorothy, Ray och Laurel.



Lite kul att jag hade fått för mig att Cameron Crowe, som hade gjort Say Anything... (1989), Singles (1992) och senare bl.a. gjorde Almost Famous (2000), även gjorde High Fidelity (2000) men det var istället Stephen Frears. Med tanke på det är detta nog Cameron Crows bästa film i mitt tycke. Den får framförallt med en stor dos hjärta, inte minst mellan Jerry och Dorothy med hjälp av Bruce Springsteens "Secret Garden". Scener som prickar rätt och uppskattas en hel del.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar