måndag 11 april 2022

Snake Eyes



Titel: Snake Eyes
Genre: Kriminalare/Mysterium/Thriller
Land: USA/Kanada
År: 1998
Regi: Brian De Palma
I rollerna: Nicolas Cage, Gary Sinise, Carla Gugino, John Heard, Luis Guzmán

Handling: Den korrumperade och karriärsugne polisen Rick är på boxningsmatch. Bakom honom sitter den amerikanska försvarsministern och strax efter att matchen har börjat blir denne skjuten av en prickskytt. Portarna till arenan stängs och Rick startar en mordutredning med 14.000 möjliga mördare eller vittnen.

Omdöme: Gamle gode Brian De Palma har verkligen blandat och gett genom åren. Han har varvat toppfilmer som inte minst Scarface (1983), The Untouchables (1987) och Carlito's Way (1993) med desto mindre smickrande filmer. Denna kan definitivt inte ses som en toppfilm, även om den blir smått underhållande tack vare sättet den är berättad på och en överspelande Nicolas Cage.



Cage spelar den lokale polisen Rick Santoro som närvarar på titelboxningsmatchen i Atlantic City. Det blåser upp till storm, men det har inte hindrat 14.000 åskådare från att ta sig till arenan. Rick är både korrupt och satsar pengar på matchen. Matchen överskuggas dock av ett attentat på försvarsministern som sitter bakom Rick på läktaren.



Rick tar genast befälet på plats och ser till att ingen kommer ut från arenan. Han tar även hjälp av sin gode vän Kevin Dunne (Gary Sinise) som arbetar åt försvarsministern med att leta efter förövarna innan FBI anländer och tar över utredningen. De vill inte minst finna kvinnan (Carla Gugino) som pratade med försvarsministern precis innan attentatet ägde rum. Klockan tickar och alla har olika versioner av vad som skett.



De Palma, som låg bakom storyn tillsammans med manusförfattaren David Koepp, var inspirerad av Rashômon (1950). Detta då de inblandade alla har olika versioner av vad som hänt som Rick behöver pussla ihop och försöka tyda. Vem talar sanning och vem ljuger? Till sin hjälp har han det inspelade materialet från kamerorna, men de kan inte berätta hela historien.



Ett typexempel på en film som har yta framför innehåll. För det är en snygg yta De Palma bjuder på med ett genomtänkt foto plus att det är ihopsatt på ett bra sätt. Även lite kul hur historien ändras beroende på vems historia som berättas. Filmens styrka ligger helt enkelt i fotot, klippningen och Rashômon-berättandet.



Två intressanta noteringar är dels att Will Smith erbjöds rollen som Kevin Dunne som istället gick till Gary Sinise efter att Will Smith valde att medverka i den desto bättre Enemy of the State (1998). Dels att filmen skulle ha en spektakulär översvämning på slutet som resultat av orkanen som härjar. Hela denna sekvens valdes att klippas bort/inte användas då man uppenbarligen inte var nöjd med specialeffekterna. Trots det finns referenser till detta, inte minst då Rick nämner att han nästan drunknade i tunneln, vilket vi alltså inte fått se.



Nåja, det är en småunderhållande film för stunden som setts förr och går att se igen. Men det är inte någon direkt bra film får erkännas. Detta blir inte minst tydligt mot slutet då man inte får ihop det med någon nerv. Nicolas Cage är dock sevärd och gör en hel del på egen hand för att styra upp med sina utbrott och sitt komiska överspel.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 6.1

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar