söndag 15 maj 2022

Niagara (Revisited)



Titel: Niagara
Genre: Film-Noir/Thriller
Land: USA
År: 1953
Regi: Henry Hathaway
I rollerna: Marilyn Monroe, Joseph Cotten, Jean Peters, Max Showalter

Handling: Paret Cutler är på smekmånad och anländer till ett motell vid Niagarafallen. Där träffar de George och Rose Loomis som bor på samma motell. Av en tillfällighet upptäcker Polly Cutler att Rose har en älskare, men vad hon inte vet är att Rose och hennes älskare planerar att mörda George...

Omdöme: Niagarafallen är en populär destination för kärlekspar på smekmånad. Ett av dessa par är Polly (Jean Peters) och Ray Cutler (Max Showalter) som anländer till motellet med utsikt över Niagarafallen. Men stugan de reserverat är fortfarande upptagen med paret Rose (Marilyn Monroe) och George Loomis (Joseph Cotten). Rose ber paret om att få stanna i stugan då maken George inte mått bra på sistone. Det visar sig att han legat på veteransjukhus.



Paret Cutler är förstående över situationen och har inga problem med att ta en annan stuga, även om den inte har utsikt över Niagarafallen. De är där för att ha lycklig smekmånad och utforska platsen, vilket de gör. Men under en tur råkar Polly få syn på Rose i smyg kyssas med en okänd man. Det kommer att visa sig att de båda planerar att mörda Roses make George vid Niagarafallen.



Niagarafallen funkar bra som bakgrund till en spännande historia. Det känns som Alfred Hitchcock hade kunnat göra en hel del med upplägget, tillsammans med sin gamle vapendragare Bernard Herrmann. En liknande känsla och tankegång fanns första gången filmen sågs. Nu blir det inte riktigt samma klass när Henry Hathaway står för regin, men han var en klart duglig och erfaren regissör.



Hathaway ville ha James Mason för rollen som George Loomis och lär ha sagt att det hade blivit en bättre film med honom, och jag håller med. Nu fick han nöja sig med Joseph Cotten som förvisso var en stabil skådespelare men utan samma bredd i skådespeleriet, inte minst känsloregistret som Mason brukade visa upp.



Filmens stjärnor blir istället de båda kvinnorna. Marilyn Monroe spelade sin första huvudroll och det är svårt att inte lägga märke till henne i denna Technicolor-film. En femme fatale-roll som gick emot rollerna hon skulle komma att bli känd för, men den passar henne ganska bra. Jean Peters är nog ändå den som är vassast, trots att hon spelar en desto ärligare och mer hjärtlig karaktär.



En film-noir i färg för ovanlighetens skull och det ger väl lite blandade känslor. Å ena sidan är det klart trevligt att se Niagarafallen med omnejd i färg och det är inget större fel på färgfotot, även om man kunde fått ut mer av de bildsköna Niagarafallen. Å andra sidan är en sån här noir-film som gjord för det svartvita fotot med de stämningsfulla skuggorna. Nu saknas även lite nerv för att det ska bli något mer.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0
IMDb: 7.0

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar