
Titel: Plaza Suite / Plaza svit
Genre: Komedi/Drama/Romantik
Land: USA
År: 1971
Regi: Arthur Hiller
I rollerna: Walter Matthau, Maureen Stapleton, Barbara Harris, Lee Grant
Handling: Uppbyggd av tre separata episoder om människor som alla bor i samma svit på det berömda New York-hotellet Plaza.
Omdöme: Pjäsen av Neil Simon som hans manus och filmen bygger på, såg George C. Scott och Maureen Stapleton spela olika karaktärer i de tre separata historierna. Tre historier som alla utspelar sig på Plaza-hotellet i New York i svit 719.

Filmen inleder med att Karen Nash (Maureen Stapleton) anländer till Plaza och har specifikt bett om svit 719. Detta då hon och maken Sam (Walter Matthau) firar sin bröllopsdag och det var i svit 719 de bodde under sin smekmånad. Deras äktenskap är långt ifrån bra och när Sam anländer måste han jobba. Karen vill att de spenderar tid tillsammans, men Sam har tankarna på annat håll. Kan det vara något mer som inte står rätt till? De försöker rensa luften vilket leder till en tryckt stämning.

Just när man tror att hela filmen ska handla om Karen och Sam, byter filmen riktning efter runt trekvart. Hollywood-producenten Jesse Kiplinger (Matthau) har anlänt till New York och Plaza för att ta in på svit 719 där han nästa dag på eftermiddagen ska träffa Lee Marvin. Det är åtminstone vad han säger till en gammal flamma, Muriel Tate (Barbara Harris) som han ringer och vill träffa över ett glas eller två.

Det var 15 år sen Jesse och Muriel sågs. Hon är numera gift med tre barn, men hon har inte kunnat tacka nej till ett möte med den kände Hollywood-producenten. Den lurige Kiplinger (Matthau ser inte klok ut) är uppenbarligen endast ute efter att få henne i säng, men det blir inte så lätt då Muriel värjer sig så gott hon kan från hans närmanden. Ett par vodka stingers och Kiplingers snyfthistorier kanske kan få henne i säng.

Den tredje och sista historien ser Roy Hubley (Matthau) och hans fru Norma (Lee Grant) förbereda det sista innan deras dotter ska gifta sig på Plaza-hotellet. Men dottern har fått kalla fötter och låst in sig i badrummet i svit 719. Norma känner att hon håller på att drabbas av en hjärtattack och Roy, ja han är vansinnig då han ser hur pengarna han betalar för tillställningen kastas i sjön. Tillsammans måste de försöka få ut dottern så att de kan genomföra bröllopsceremonin nere i lokalerna där gästerna otåligt väntar.

Efter att ha sett California Suite (1978) som också bygger på en Neil Simon-pjäs och hans manus, kunde man trott att det skulle vara något liknande. I den spelade olika skådespelare de diverse rollerna. Dessutom hoppade man mellan historierna och karaktärerna. Det gör man inte här. Man tar en historia åt gången på mellan 30 och 40 minuter vardera.

Walter Matthau spelar alltså tre olika karaktärer i de tre historierna. Maureen Stapleton, Barbara Harris och Lee Grant ses i de tre kvinnliga rollerna och samtliga fyra gör det klart bra. De fyra var kul nog Oscarsnominerade runt den här tiden (1970-1971) för andra roller, så det vara klart gedigna skådespelare. Visst blir det lite pjäsvarning och teatraliskt på sina håll, men för det mesta gör de det bra.

Lite smårolig emellanåt på typiskt Neil Simon-vis, men även allvarligare och mer dramatiskt än väntat på sina håll, inte minst mot slutet av den första historien. Överlag funkar det bra, helt ok utan vare sig toppar eller dalar. För övrigt med regi av Arthur Hiller som bl.a. gjorde lyckade komedierna The Out-of-Towners (1970) och Silver Streak (1976).
4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar