Speak No Evil

Titel: Speak No Evil
Genre: Drama/Thriller/Skräck
Land: Danmark/Holland
År: 2022
Regi: Christian Tafdrup
I rollerna: Morten Burian, Sidsel Siem Koch, Fedja van Huêt, Karina Smulders

Handling: En dansk familj besöker en holländsk familj som de träffade på semester. Det som var tänkt att vara en idyllisk helg börjar sakta att nystas upp då danskarna försöker hålla sig artiga när obehagskänslan kryper allt närmare.

Omdöme: Danska familjen Bjørn (Morten Burian), Louise (Sidsel Siem Koch) och dottern Agnes (Liva Forsberg) är på semester i Italien där de bekantar sig med den holländska familjen Patrick (Fedja van Huêt), Karin (Karina Smulders) och sonen Abel (Marius Damslev). De får reda på att Patrick är läkare och de har trevligt tillsammans.



En tid efter semestern när familjen är hemma i Danmark igen, får de en inbjudan att komma ner till Holland för att hälsa på och stanna över en helg. Bjørn är den som är mest sugen på att åka medan den desto stelare Louise är lite mer osäker. Hon värmer dock inför idén att göra en familjeutflykt och dessutom kom ju dottern Agnes så bra överens med tystlåtne Abel.



Vissa filmer vet man nästan exakt vad man kommer få av och det känns som de går efter samma mall. Andra filmer har man inte någon aning om vart de ska ta en härnäst eller vart det ska leda. Detta är en sådan film. I princip filmen igenom sitter man och är nyfiken på vart det ska leda och hela tiden känner man att det när som helst kan få en mörk vändning på det hela.



Patrick och Karin visar sig inte vara de mest konventionella värdarna då de egentligen inte bryr sig om sina gästers bästa. De kör sin grej och gästerna får i princip anpassa sig efter dem. Gilla läget helt enkelt, vilket inte blir helt enkelt för inte minst Louise som efter ett tag känner att de kanske borde åka hem innan långhelgen är över. Men det är trots allt endast över en långhelg de är på besök, så vad är det värsta som kan hända?



En klassisk slow-burner men även en genre mix som inleder som ett drama och fortsätter så under en längre period med obekväma sociala situationer innan det övergår till att bli av det mer psykologiska slaget. Det är kul hur de båda familjerna säger att danskarna och holländarna har så mycket gemensamt, mer än t.ex. med de tråkiga, stela och politiskt korrekta svenskarna. Frågan är dock om de båda familjerna har så mycket gemensamt ju mer tid de spenderar med varandra...



Filmen har ibland något av en Michael Haneke-stil över sig som t.ex. Funny Games (1997), åtminstone delvis. En av behållningarna med filmer som dessa är att man aldrig kan vara säker på när och vad som kommer ske. När man sedan når upplösningen viker den skönt nog inte ner sig. Den vågar gå hela vägen och skiljer sig därför från den vanliga mainstream-filmen. Definitivt en snackis på mer än ett sätt.

3 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 6.9