onsdag 26 oktober 2022

Destroyer



Titel: Destroyer
Genre: Kriminalare/Drama/Mysterium/Thriller
Land: USA
År: 2018
Regi: Karyn Kusama
I rollerna: Nicole Kidman, Sebastian Stan, Toby Kebbell, Scoot McNairy

Handling: LA-polisen Erin Bell återfår kontakten med det kriminella gäng hon för ett tjugotal år sedan infiltrerade undercover tillsammans med partnern Chris. Att på nytt möta gängmedlemmarna väcker traumatiska minnen av ett uppdrag med katastrofal utgång, och triggar den hämndlystnad som länge förföljt Erin. Hon tvingas åter konfrontera den hänsynslöse gängledaren Silas, samtidigt som hon desperat tacklar sitt livs svåraste uppdrag: att hålla sin sextonåriga dotter från den sortens män hon själv kommit att förakta.

Omdöme: En död kropp hittas i Los Angeles och LA-polisen Erin Bell (Nicole Kidman) tycker sig veta vem den oidentifierade kroppen är. Det triggar hennes minne av när hon för 17 år sedan jobbade undercover när hon tillsammans med partnern Chris (Sebastian Stan) infiltrerade en bankrånarliga med ledaren Silas (Toby Kebbell) i spetsen. Nu misstänker Erin att Silas återvänt. Hon börjar söka upp gamla bekanta från de kretsarna i hopp om att finna och stoppa Silas en gång för alla.



Nicole Kidman har iklätt sig rollen som nerdekad LA-polis vilket får henne att påminna om en sliten Meg Ryan. Det är en typ av drömroll som skådespelare suktar efter. Att få spela en roll som går emot deras vanliga roller. Kidman gör det inte klockrent, men det är trots allt tillräckligt övertygande för att man ska köpa det hela. Under filmens gång klarnar det även varför Erin gått ner sig så pass som hon gjort.



Regissören Karyn Kusama gjorde ett par år tidigare den trevliga The Invitation (2015) och följer upp det med en film som inte alls är tokig. En film som känns mörk utan att bli jobbig att titta på. Ibland kan filmer av det här slaget med en självdestruktiv huvudkaraktär bli alltför deppiga och utan så mycket poäng. Här finns det en ganska bra story att luta sig tillbaka mot ju längre in man kommer.



Själva polisarbetet Erin utför känns inte alltid helt realistiskt med tanke på att hon verkar köra sitt eget race. Ingen överordnad som hon behöver rapportera till eller en partner att jobba med. Men så förstår man också efter ett tag att hon inte har så mycket att bry sig om. Det skulle i så fall vara hennes 16-åriga dotter Shelby (Jade Pettyjohn) som hon försöker få på rätt bana. Detta då hon inte sköter sig i skolan och är ihop med en äldre kille som har dåligt inflytande på henne.



Till en början känns det lite svårt att komma in i filmen med en Nicole Kidman som är hårt sminkad och sliten. Nutid varvas med tillbakablickar till hennes undercover-uppdrag som sakta men säkert pusslar ihop allt. Mitt i allt visar det sig skönt nog att det finns mer att hämta än bara en historia om den självdestruktiva Erin. Mot slutet kommer även en välkommen och bra twist man inte riktigt såg komma.



Allt som allt en film som växer på en utan att någon gång vara utomordentligt bra. Den två timmar långa speltiden känns av på sina håll och hade man kunnat täta till det hela en aning hade det varit att föredra för helhetens skull. Men tack vare genomgående god stämning, ett par bra prestationer och någon överraskning längre in är nog ändå filmen och nosar på en stark trea.

4 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
17 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 6.2

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar