Vesper

Titel: Vesper
Genre: Äventyr/Drama/Sci-Fi
Land: Litauen/Frankrike/Belgien
År: 2022
Regi: Kristina Buozyte & Bruno Samper
I rollerna: Raffiella Chapman, Eddie Marsan, Rosy McEwen, Richard Drake

Handling: Efter kollapsen av jordens ekosystem möter Vesper, en 13-årig flicka som kämpar för att överleva med sin förlamade far, en kvinna med en hemlighet som kommer att tvinga henne att använda sina styrkor och sin biohackande förmåga för att kämpa för möjligheten att ha en framtid.

Omdöme: Denna litauisk-fransk-belgiska samproduktion på engelska med brittiska skådespelare har regisserats av Kristina Buozyte och Bruno Samper. Filmen hade varit på gång i sex års tid och spelades in i Vilnius med omnejd.



I en framtid där jordens ekosystem kollapsat och alla djur dött, har de rika byggt upp s.k. citadels där de kan leva skyddade från den hårda världen utanför. Resten av människorna försöker överleva under svåra förhållanden. En av dessa är 13-åriga Vesper (Raffiella Chapman) som tar hand om sin förlamade far samtidigt som hon är en rackare på biologi, något hon hoppas en dag kommer göra henne användbar i en citadel.



En dag ser hon en flygande farkost som kraschar i den intilliggande skogen. Hon hittar en ung kvinna, Camellia (Rosy McEwen) som visar sig vara väldigt speciell och säger sig kunna ta Vesper och hennes far till en citadel. Under tiden har Jonas (Eddie Marsan) som handlar med ungas blod hittat den kraschade farkosten och är nu ute efter att finna passageraren som försvunnit - Camellia.



Inte varje dag man ser litauisk film och på det en sån här typ av film. Filmens fotograf tog inspiration från tavlorna av Vermeer och Rembrandt för att skapa filmens lite speciella look och ljussättning. Det är en dyster, nästan dystopisk värld som målas upp. På sätt och vis som om vi tagits tillbaka till medeltiden eller liknande.



Något som blir tydligt efter en halvtimme är att filmen har svårt att verkligen komma igång. Varje gång man tror att Vesper ska ge sig ut på äventyr och filmen ska växla upp, återvänder hon hem och liksom varvar ner. På så vis känns det som filmen står och stampar på ungefär samma ställe lite för mycket. Handlingen förs förvisso sakta framåt när Vesper bekantar sig med Camellia och med Jonas som lurar i vassen.



Filmen har en del klart lyckade saker. Gillar inte minst sekvensen med de utsända från citadelen som jagar Vesper genom det "röda gräset" som ger ett par häftiga scener. Finns även ett par andra genomtänkta detaljer filmen igenom. Sen är det välkommet att man håller cgi-effekterna till ett minimum och undviker effektbaserade storscener.



Även om filmen har sina plus är det lite smått frustrerande att den alltså står och stampar på samma ställe lite för mycket. Den känslan består i princip under hela filmen. Har lite svårt för den deppiga stämningen och att den aldrig riktigt kommer igång på allvar. Men den har alltså en del att ta med sig som den lyckas med. Kommer att tänka lite på en annan mindre sci-fi i form av Prospect (2018) som i mitt tycke dock är klart mer lyckad och faller mig mer i smaken.

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
4 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5 alt. 7.0
IMDb: 6.6