

Titel: Im Westen nichts Neues / All Quiet on the Western Front / På västfronten intet nytt
Genre: Drama/Krig/Action
Land: Tyskland/USA/Storbritannien
År: 2022
Regi: Edward Berger
I rollerna: Felix Kammerer, Albrecht Schuch, Aaron Hilmer, Daniel Brühl
Handling: En ung tysk soldats skrämmande upplevelser och ångest på västfronten under första världskriget.
Omdöme: Ett par unga tyska vänner anmäler sig frivilligt att slåss för sitt moderland i första världskriget. De har gott humör och ser fram emot vad de förmodligen tror ska bli en söndagsutflykt. En av dessa vänner är Paul (Felix Kammerer) som kommer vara huvudpersonen vi följer när grabbarna når frontlinjen. Tidigt visar det sig inte riktigt vara lika glamouröst och lockande som de hade föreställt sig att det skulle vara.


På frontlinjen träffar Paul den något mer erfarne soldaten Kat (Albrecht Schuch) som visar honom ett och annat. De blir snart goda vänner och tar sig igenom de tuffa dagarna inklusive ledigheten tillsammans. Samtidigt är de i maktposition föga intresserade av de tusentals männen som stupar dagligen. Ett fredsavtal mellan Tyskland och Frankrike arbetas det dock på där utsände Matthias Erzberger (Daniel Brühl) försöker förhandla fram ett slut på eländet.


Det är ingen munter bild som målas upp av kriget. Meningslösheten i det hela blir än mer tydlig med tanke på att topparna lever livet långt bort från händelsernas centrum. Det är lätt att ta beslut att kriga mer utan att befinna sig i verkligheten. En hopplös situation som det inte finns någon väg ut från, förutom kanske att dö och på så vis slippa plågan. Det är nämligen så en del av soldaterna börjar tänka.


Uppvaknandet blir som en käftsmäll för soldaterna som anländer till frontlinjen. Att spendera sina dagar i vallgravarna och ibland ge sig upp på det leriga slagfältet och bli beskjuten blir till en vardag. Inte mycket hopp ges om att det ska ta slut eller att de ens ska lyckas erövra land. Inte särskilt svårt att förstå att moralen då sinar.


Känner personligen att filmen funkar som bäst under den första halvan som kulminerar ungefär med att stridstankarna dyker upp. Efter det stannar det hela upp en del. Den politiska aspekten får större utrymme och soldaterna med Paul och Kat följs utanför vallgravarna. De ser sina vänner dö runt sig och det hela känns hopplöst och dystert även utanför frontlinjen.


Historien bygger på boken av Erich Maria Remarque som första gången filmatiserades redan med All Quiet on the Western Front (1930), året efter att boken kom ut. Han var själv med i första världskriget och har på så vis kunnat beskriva den extrema fysiska och mentala stressen under kriget, något filmen får fram bra. En antikrigsfilm som utan tvekan bör agera i avskräckande syfte då hopplösheten även gör sig påmind vid sidan om frontlinjen.


Tysklands Oscarsbidrag för 2023 är en klart välgjord krigsfilm som inte minst är lyckad rent tekniskt. Når kanske inte riktigt upp till en del andra moderna krigsfilmer som kommit på senare år. Tänker bl.a. på 1917 (2019), Dunkirk (2017) och The Unknown Soldier (2017) som alla är snäppet vassare. Men detta är en klart bra krigsfilm att se, även om första halvan är bättre än den andra.
3 - Skådespelare
3 - Handling
4 - Känsla
4 - Musik
4 - Foto
--------------
18 - Totalt
Betyg:

Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 8.0
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar