Lullaby

Titel: Cinco lobitos / Lullaby / Five Wolf Cubs / En sång för min dotter
Genre: Drama
Land: Spanien
År: 2022
Regi: Alauda Ruiz de Azua
I rollerna: Laia Costa, Susi Sánchez, Ramón Barea, Mikel Bustamante

Handling: Amaia, som precis blivit mamma, bestämmer sig för att återvända till sina föräldrars hus längs den baskiska kusten för vägledning efter att hennes partner tillfälligt är iväg och jobbar.

Omdöme: Barnafödsel påverkar människor olika. Amaia (Laia Costa) har precis kommit hem från sjukhuset med sin nyfödda dotter. Hennes sambo tillika fadern till barnet, Javi (Mikel Bustamante) är lycklig över barnet. Samtidigt har han ett jobb där han inte kan ta pappaledighet och behöver vara iväg i arbetet under flera veckor åt gången. Amaia är delvis mammaledig, men kan och vill jobba hemifrån. Om situationen gör det möjlig vill säga.



För Amaia blir det inte en lätt omställning från att leva sitt liv till att bli mamma vid 35-års ålder. Hon borde vara redo, men uppenbarligen är hon inte det. När så Javi sticker iväg på ett jobb i tre veckors tid, blir det uppenbart att Amaia inte kan stanna hemma ensam med nyfödda dottern.



Amaia kontaktar sina föräldrar som kommer och hämtar henne och tar henne till sitt hem på den baskiska kusten. Begoña (Susi Sánchez) är en ganska sträng mamma och finner det något jobbigt med hela situationen att ha dottern och barnbarnet i hemmet. Koldo (Ramón Barea) har varit en bra far till Amaia och hon är pappas flicka, men uppenbarligen är äktenskapet med Begoña sviktande.



Det är ingen direkt munter film man tar del av där familjen inte drar jämnt och Amaias förhållande med Javi är ansträngt. Frågan är nästan inte om det kommer brista för Amaia utan när. Hon tycker livet är skit och vill uppenbarligen bara tillbaka till sitt "vanliga" liv hon hade. Hon verkar även gå i sin mors fotspår utan att tänka på det.



En hälsosituation gör att saker och ting förändras runt familjen. De kommer till stor del närmare varandra och de börjar inse att man ska vara lycklig för det man har och uppskatta varandra. Det är precis vad Amaia behöver som det visar sig då hon liksom mognar och inser att hon inte bara kan tänka på sig själv. Hon kommer även närmare sin mamma som ger henne en hjälpande hand i att bli den mor, hustru och dotter hon har inom sig.



Ett spanskt familjedrama som inte bara är mörker och deprimerande som det kunde blivit. Det är fint att se att familjen håller ihop och blir starkare av en tuff situation som uppstår. Livet är skört och rätt vad det är kan allt förändras, vilket det gör både en och två gånger för Amaia. Det som inte dödar dig stärker dig brukar man säga och så blir fallet för Amaias del.



Tre fina prestationer av Laia Costa som dottern Amaia, Susi Sánchez som mamma Begoña och Ramón Barea som pappa Koldo. De känns som en familj och spelar bra i både glada som jobbiga scener och situationer. Filmen i sig är ett stabilt drama med budskap även om den kanske inte når några riktiga toppar och är inget man kommer se om.

4 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 7.5