torsdag 3 november 2022

The Quiet Girl



Titel: An Cailín Ciúin / The Quiet Girl
Genre: Drama
Land: Irland
År: 2022
Regi: Colm Bairéad
I rollerna: Catherine Clinch, Carrie Crowley, Andrew Bennett, Michael Patric

Handling: Irländska landsbygden 1981. En tyst, försummad flicka skickas bort från sin dysfunktionella familj för att bo hos fosterföräldrar under sommaren. Hon blommar ut i deras vård, men i huset där det inte är meningen att det ska finnas några hemligheter, upptäcker hon en.

Omdöme: Lilla flickan Cáit (Catherine Clinch) är tystlåten och yngsta dottern i familjen. Då familjen väntar sitt femte barn, bestämmer sig föräldrarna att skicka iväg henne över sommaren till en fosterfamilj. Hon ska bo hos den avlägsna kusinen Eibhlín (Carrie Crowley) och hennes make Seán (Andrew Bennett) på deras bondgård.



Cáit är en kombination av att vara blyg och orolig samtidigt som hon är nyfiken och godtrogen. Försiktigt lyssnar hon på och iakttar de båda fosterföräldrarna. Hon är på sin vakt men tar även till sig av den nya miljön och hemförhållandena som råder. Det finns inga barn i närheten så all sin tid spenderar hon med det äldre paret och hjälper till med diverse hushållssysslor i hemmet och på gården.



Det är ett klart intressant drama det här som fyndigt utnyttjar att vi som tittare befarar det värsta om folk. Den timida och tystlåtna flickan är ju oskyddad och kan råka illa ut i princip närsomhelst. Vi vet att något kommer ske, men vi kan aldrig vara säkra på när eller vad. Potentiella faror lurar bakom varje hörn och frågan är bara när det kommer ske. Man håller smått andan mest hela tiden då man vill henne väl.



Hennes egen familj har skickat iväg henne på obestämd tid. Då är det inte särskilt svårt att känna sig konfunderad och oälskad. Eibhlín visar henne dock tidigt att hon är välkommen och älskad i sitt nya hem. Hon berättar även att de inte har några hemligheter i hemmet. Men det är något Cáit kommer upptäcka inte riktigt stämmer.



En finstämd film det här som både får en att känna att det lurar faror i vassen samtidigt som Cáit på många sätt blommar ut. Är det bara en illusion, en drömvärld hon målar upp eller är allt verkligen bättre hos fosterfamiljen?



Vad som uppskattas lite extra med filmen är att den när allt är sagt och gjort inger hopp. Att den inte blir riktigt som väntat, eller befarat kanske man ska säga. Det är alldeles för många filmer av det här slaget som ger en jobbig känsla. Visst finns oron där för att det ska bli något sånt men istället är det som Seán säger till Cáit om Eibhlín att hon försöker se det goda hos människor. Vad som verkar kunna vara något negativt blir istället till stor del positivt.



De tre huvudpersonerna spelas alla bra, i synnerhet unga Catherine Clinch i sin filmdebut som Cáit och Carrie Crowley som fostermamman Eibhlín. Det är även en långfilmsdebut och manus av Colm Bairéad som bygger på en historia av Claire Keegan. Filmen är dessutom Irlands Oscarsbidrag för 2023 då mestadels av dialogen är på irländsk gaeliska.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.8

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar