Torn Curtain

Titel: Torn Curtain / En läcka i ridån
Genre: Drama/Romantik/Thriller
Land: USA
År: 1966
Regi: Alfred Hitchcock
I rollerna: Paul Newman, Julie Andrews, Wolfgang Kieling, Ludwig Donath

Handling: Den världsberömda forskaren Michael Armstrong åker till en fysikkongress i Köpenhamn tillsammans med sin assistent och tillika fästmö Sarah Sherman. Väl på plats får Sarah av misstag se ett meddelande avsett för Michael och upptäcker att han tänker hoppa av till Östtyskland. Eller ska han verkligen det? När han under täckmantel försöker ta reda på topphemlig information blir paret jagade av fiendens agenter.

Omdöme: Michael Armstrong (Paul Newman) har blivit världsberömd då han lyckats ta fram en s.k. anti-missil som ska göra ett kärnvapenkrig ett minne blott. Men den amerikanska regeringen har skrotat projektet och Armstrong har nu tagit sig till en fysikkongress i Köpenhamn. Han har sällskap av Sarah Sherman (Julie Andrews) som inte bara är hans assistent utan även fästmö.



En dag på hotellet i Köpenhamn upptäcker Sarah att Michael uppträder konstigt. Dessutom har han fått ett meddelande om att han ska hämta upp en bok i en bokhandel. När Sarah konfronterar Michael visar det sig att han behöver åka iväg till Stockholm i ett ärende. Det visar sig dock att han ljuger då han i själva verket ska ta sig till Östtyskland...



Det intressanta är att filmen hade setts tidigare, men blandades ihop en del med The Prize (1963) även den med Paul Newman som utspelar sig i Stockholm. Det hela inleder lovande. En spionhistoria med agenter och en titt in bakom järnridån. För även om den där riktiga Hitchcock-nerven aldrig riktigt infinner sig, har den något att bygga vidare på när Armstrong mystiskt tar sig till Östtyskland.



Filmens bästa parti är tveklöst filmens första timme. Ja, det puttrar egentligen på lite halvtrevligt mer än så utan att verkligen komma igång. Man sitter nämligen och väntar på att filmen ska komma igång på allvar. Det är främst i form av Stasi-agenten Gromek (Wolfgang Kieling) som det blir lite spännande då han är filmens bästa karaktär. Man spelade även in scener med Gromeks bror (spelad av samma skådespelare), men dessa klipptes bort av lite olika anledningar.



När filmen ska gå in i slutfasen under sista 30-40 minuterna gör den ett stort misstag. Istället för att trappa upp nerven och tempot, blir det alldeles för utdraget och segt. Här kommer en lång bussresa, ett möte med en enerverande jobbig polsk bag lady (Lila Kedrova) och en balettföreställning. Inte alls konstigt att i efterhand läsa att Hitchcock var missnöjd med filmen. Filmen känns allt lite trött i framförandet.



En viktig del i att filmen inte får det att funka är musiken av John Addison. Från början komponerades musiken av Hitchcocks gamla vapendragare Bernard Herrmann. Men filmbolaget Universal Pictures var redan från början emot att herr Herrmann skulle göra musiken då de ville ha den hett eftertraktade Henry Mancini (som i sin tur hade ett framgångsrikt samarbete med Blake Edwards). Till slut ersattes Herrmann och hans musik då han inte levererade den sortens musik som Hitchcock lär ha bett om. Men det är givet att det var filmbolaget som la sig i för mycket då Bernard Herrmann alltid skapade bra och stämningshöjande musik.



Det får ses som en blandning av flera faktorer som gör att detta inte blir någon av Hitchcocks bättre filmer, långt därifrån. Filmbolaget la sig i, manuset var han inte nöjd med men tvingades börja spela in p.g.a. ett tajt schema, de högavlönade Paul Newman och Julie Andrews var inte hans typ av skådespelare och inte förstahandsvalen. Dessutom var nog Hitchcock inte helt motiverad, förmodligen p.g.a. alla problem runt produktionen. Resultatet blir något av en besvikelse trots att den under första halvan uppvisar tendenser att kunna bli något.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
2 - Musik
3 - Foto
--------------
13 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 6.6