Tchao Pantin / So Long, Stooge

Titel: Tchao Pantin / So Long, Stooge
Genre: Drama/Kriminalare
Land: Frankrike
År: 1983
Regi: Claude Berri
I rollerna: Coluche, Richard Anconina, Agnès Soral, Philippe Léotard

Handling: Lambert är en utbränd, likgiltig halvalkoliserad ex-polis. Av en händelse råkar han bli god vän med en ung kriminell grabb. När den unge pojken blir mördad av en gangster så bestämmer han sig för att hämnas sin vän.

Omdöme: Under småtimmarna i Paris träffar vi småtjuven Bensoussan (Richard Anconina) som stjäl mopeder och motorcyklar samtidigt som han langar knark åt en arabisk kriminell tillika restaurangägare. Han börjar titta in på den lokala bensinmacken som har öppet dygnet runt. Där börjar han umgås med Lambert (Coluche) som jobbar nattskiftet.



Lambert är en ensam själ vars sällskap blivit alkoholen, både privat och på arbetstid. Han vill helt enkelt dränka sina sorger och har inte mycket till liv. Den unge Bensoussan ändrar dock en del på hans tillvaro. Lambert blir en fadersfigur åt Bensoussan samtidigt som Lambert ser ynglingen som sonen han inte har.



Under tiden som de båda umgås och Bensoussan ränner runt, träffar Bensoussan punktjejen Lola (Agnès Soral). Bensoussan blir snabbt betuttad i Lola, men är osäker på om hon gillar honom tillbaka eller endast gillar motorcykeln han lånat av sin boss. Han måste även vara på sin vakt då andra kriminella är ute efter drogerna han langar.



Denna film av Claude Berri, som bygger på en bok av Alain Page, var nominerad till hela tolv César, franska motsvarigheten till Oscars eller Guldbaggar. Den vann fem, inklusive för bästa manliga huvudroll (Coluche) och bästa manliga biroll (Richard Anconina).



Vad vi har är något av en neo-noir, fast den inleder mer som ett drama om vänskap mellan två förlorade själar och mellan dem hamnar Lola. Det är en smått melankolisk atmosfär i filmen som till stor del utspelar sig under natt och tidig morgon, gärna på regniga Paris-gator. Det ger helt klart filmen en speciell inramning som funkar klart bra och speglar inte minst Lamberts sinnestillstånd.



Gillar det här och det har att göra med flera saker. Trion Coluche, Richard Anconina och Agnès Soral spelar alla klart bra, inte minst Coluche som var känd som en fransk komiker som här överraskade alla med en så pass tung och allvarsam roll som han klarar galant. Gillar vänskapen, men även hur Lola kommer in i bilden längre in och likt en katt hela tiden återvänder för tak över huvudet samtidigt som hon ger tillbaka när det behövs som mest.



Filmen lever inte bara på stämningen, sina karaktärer och skådespelare. Det är även ett bra manus som kommer med en del överraskningar längs vägen. Och ju mer man lär känna Lambert, desto fler ledtrådar får man till vem han faktiskt är och varför han är som han är. Hans bakgrund gör att han tar det personligt när hans nye vän hamnar i trubbel. Lambert blir en skön antihjälte som man känner för och gillar mer och mer ju längre in man kommer. En Coluche som påminner om en blandning mellan Denis Ménochet och Dennis Franz.

4 - Skådespelare
4 - Handling
4 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
18 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 7.0 alt. 7.5
IMDb: 7.3