Enigma

Titel: Enigma
Genre: Drama/Thriller
Land: Storbritannien/Frankrike
År: 1982
Regi: Jeannot Szwarc
I rollerna: Martin Sheen, Sam Neill, Brigitte Fossey, Michael Lonsdale

Handling: En östtysk avhoppare, Alex Holbeck, återvänder till Östberlin på uppdrag av CIA för att stjäla en s.k. scrambler (signalförvrängare) ur en rysk kommunikationsdator. Uppdragets art har dock läckt ut och ryssarna är förvarnade om hans ankomst. Jakten på Holbeck leds av KGB:s Dimitri Vasilikov som har stora resurser och många "torpeder" till sitt förfogande i den upptrappade hetsjakten på en avhoppare.

Omdöme: Det är ändå något visst med spionhistorier under kalla kriget som också spelades in under kalla kriget. Detta är en sådan film och regissören Jeannot Szwarc, som föddes i Frankrike, sa att han ville göra en film i stil med klassiska The Third Man (1949). Någon ny klassiker blev detta inte, men likväl är det lite småmysigt att ta del av öst mot väst i Östberlin när en avhoppare hamnar mellan CIA och KGB.



Av en till en början något oklar anledning rekryteras Alex Holbeck (Martin Sheen) av CIA med Bodley (Michael Lonsdale) i spetsen. Alex föddes i USA men togs in av sin farmor i Dresden, Östtyskland vid 10 års ålder när föräldrarna omkom. När hon dog flydde han till Västberlin där han numera är en radiopratare på Free World Radio.



CIA vill förhindra att KGB eliminerar fem avhoppare runt om i världen som de planerar att mörda en och samma dag i slutet av december. För att lyckas ska Alex stjäla en signalförvrängare, en s.k. scrambler. Ryssarna får dock tidigt reda på att CIA skickat Alex och skickar då sin bästa man till Östberlin; KGB-agenten Dimitri Vasilikov (Sam Neill).



Det första man får säga med filmen är att den lyckas kännas klart övertygande i att man befinner sig i Östberlin med allt vad det innebär. Det är ett övervakningssamhälle, beväpnade vakter överallt, de ruttna bilarna osv. Filmen spelades dock in på lite olika platser i Frankrike, så en eloge till produktionen som prickat rätt och det skapar god stämning på egen hand.



Martin Sheen funkar ok i huvudrollen, men han har inte någon vidare intressant roll att spela. Hans karaktär är trots allt inte en professionell spion vilket gör att Alex känns lite alldaglig, vilket iofs är en del av poängen. Sam Neill har en desto bättre roll att spela och är filmens behållning. Lite kul att han här påminner en del om Pierce Brosnan och tankarna går lite till James Bond, både som skurk och som Bond. Mycket riktigt var Sam Neill påtänkt när man skulle välja ny Bond till The Living Daylights (1987), men rollen gick istället till Timothy Dalton. I rollen som Alexs gamla flamma/kontakt Karen Reinhardt ses Brigitte Fossey som exakt 30 år tidigare sågs som liten flicka i franska klassikern Jeux interdits / Forbidden Games (1952).



Filmen har på sina håll lite problem med tempot och man känner att Alex famlar i mörkret lite för mycket när han försöker infiltrera och komma nära sitt mål. Man saknar överhuvudtaget mer spänning filmen igenom, även om det visar sig vara lite mer invecklat än det först verkar. Man förstår därför senare varför just Alex valts ut och vad tanken är med det hela, vilket inte är så dumt. Synd bara att det alltså är lite trevande tempo och aldrig blir direkt spännande. Men absolut inte korkat och en välgjord produktion gör detta till en ganska ok spionfilm från kalla kriget som om än något sömnig går att titta på.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
14 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0
IMDb: 5.9